Att vara ärlig

När an arbetar med sitt mående eller med personlig utveckling så är ärlighet viktigt, särskilt mot sig själv. Jag kan inte förändra och utveckla mig om jag inte är villig att ärligt erkänna mina svårigheter, problem eller svagheter för mig själv. Sedan behöver jag acceptera att verkligheten ser ut så, jag har de problemen. Jag kan bara ändra på det jag kan erkänna och acceptera.

Det finns en händelsekedja: Ärlighet/Medvetenhet - Acceptans - Verktyg - Att göra förändringen.

Jag brukar ta exemplet om jag får punktering när jag är ute och cyklar. Vad krävs för att laga punkteringen? 1. att jag blir medveten om att jag har punktering, 2. att jag accepterar att jag har punktering, 3. att jag har verktyg till att ta av hjulet och laga punkteringen, samt 4. att jag faktiskt praktiskt gör något - använder verktygen och lagar punkteringen.

En annan underskattad ärlighet är den mot sig själv och andra. När jag har ljugit (eller talat/sagt något mindre sanningshaltigt) till någon. Att då vara ärlig mot mig själv, erkänna att jag ljög och, att sedan erkänna för den jag ljög för att jag ljög och sedan be om ursäkt. Det är stort och ovant (svårt skulle vissa säga) att göra och ger självrespekt och respekt från andra.